← Alla rapporter

Åmots födelsebok C:1 — dopnotiserna lästa i original

Volym: Åmots kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010238/C/1 (1798–1861) Omfattning: 206 bilder Läst: 2026-09-04, årgångarna 1821 och 1822 i sin helhet

Fynden

Olof Larsson — Åmot C:1, födda 1822, nr 11

Att dopet skedde samma dag som födelsen brukar betyda att barnet ansågs svagt — nöddop. Olof levde sedan till 1883.

Kerstin Andersdotter — Åmot C:1, födda 1821, nr 20

Varför just de här — hela urvalet, inte ett plock

Sökningen är uttömmande. Båda årgångarna lästes rad för rad.

1822: 34 födda. Elva pojkar döptes till Olof. Deras fäder:

En enda av elva ger Larsson.

1821: 30 födda. Tre flickor döptes till Cherstin:

En enda av tre ger Andersdotter.

Fällan som undveks

Nr 22 föddes tolv dagar efter vår Kerstin, och hennes far satt i Qvarnåsen — exakt den gård där Olof och Kerstin bor i folkräkningen 1880. Det är precis en sådan detalj som får en släktforskare att koppla fel led, eftersom den känns som en bekräftelse.

Den håller inte. Folkräkningen anger Kerstin som Andersdotter, och Jan Olssons dotter blir Jansdotter. Gårdsnamnet är ett sammanträffande — Qvarnåsen var bebott före Olofs nybygge. Ett sammanträffande i geografi väger lättare än ett patronymikon i en myndighetspost.

Vad det betyder

Antavlan är nu sju generationer djup och bottnar hos Karin Ersdotter, född omkring 1779.

Olof och Kerstin var barn till två kolare — Lars vid själva Åmots bruk, Anders i Horåsen. Det var brukets folk, inte böndernas: kol till masugnen brändes i milor ute i skogen, och kolarna bodde där de arbetade. Att deras son och dotter sedan blev nybyggare på Qvarnåsen ligger i samma linje — man tog upp mark där ingen annan hade anspråk.

Nästa spärr är fyra patronymikon: Lars far Hans, Karins far Erik, Anders far Anders, Annas far Olof.

Nästa handling: husförhörslängden (serie AI) för Åmots bruk respektive Horåsen kring 1820–1825. Den skriver ut varje persons födelsedatum och födelseförsamling, och avgör därmed om nästa generation också står i C:1 eller i en annan sockens bok.

Metoden — så nåddes bilderna

Detta ändrar en tidigare slutsats i projektet. Rapport 16 noterade att Riksarkivets söktjänst svarar "verifiera att du är människa" mot automatiserade hämtare, och drog slutsatsen att materialet måste läsas manuellt. Det stämmer bara för söksidan. Själva bilderna ligger på en öppen IIIF-server.

# 1. Bildvisningssidan är öppen och avslöjar manifest-URL:en
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032467_00070

# 2. Manifestet listar alla 206 bilder med mått
https://lbiiif.riksarkivet.se/arkis!C0032467/manifest

# 3. Bilden hämtas via IIIF Image API v3 — OBS /v3/ i sökvägen
https://lbiiif.riksarkivet.se/v3/arkis!C0032467_00070/{region}/{storlek}/0/default.jpg

Tre saker krävs:

1. /v3/-prefixet. Utan det ger regionsbeskärning HTTP 501; bara full/max fungerar, och en helsida på 6400×4900 är opraktisk att läsa i ett svep.
2. En Referer-header som pekar på sok.riksarkivet.se/bildvisning/…. Utan den svarar manifestet 403.
3. En vanlig webbläsar-User-Agent.

Praktiskt upplägg som fungerade: hämta vänstersidan (0,y,bredd0.52,höjd0.4) i tre vågräta band skalade till 2400 px bredd. Då blir 1820-talets handstil läsbar, och kolumnerna Nr / Barnets namn / Född / Döpt / Föräldrarnas namn ryms i bild.

Att hitta rätt årgång: volymen har ingen innehållsförteckning, men varje uppslag har årtalet skrivet som rubrik. Binärsökning på det: 206 bilder över 1798–1861 ger ungefär 3,2 bilder per år. Bild 80 visade sig vara 1825, vilket placerade 1822 kring bild 71 — och där låg det.

Sist uppdaterad: 2026-09-04

Källfil: forskning/19-amots-fodelsebok.md